jävligt irriterad och har ont.
Jag har jobbat på detta företag i ca 6 år,men i två omgångar.Den första omgången tillhörde jagatensand men denna gång heter företaget Coor.Anledningen till att jag slutade förra gången vMAGENm helt sa upp sig från mig och allt normalt uppförande,jag rasade ihop både kroppsligt och själsligt när inget ABSOLUT inget fungerade i mitt liv.Stress,stress och åter stress gjorde tillsist att jag blev sjukskriven i två år med en mage som många gånger sakta men säkert höll på att ta min livskvalitet ifrån mig.
Efter otaliga och otäcka undersökningar kom dom fram till diagnosen IBS.Och med den diagnosen lever jag idag och jag hade säkert INTE varit bättre idag om jag inte SJÄLV ...UTAN läkarhjälp lagt om min kost till GI.
Den förändringen som denna kostomläggning gav var snudd på ett mirakel för mig.Jag hade innan dess provat allt typ sömntabletter,avslappnande medel,stabiliceringsmedel...you name it....ALLT en försökskanin kan råka ut för.
Så när jag helt mirakulöst blev BRA!!!!!! på en månads GI-kost så blev hela min värld helt ny igen.
Idag har jag små återfall när magen INTE vill vara glad och lycklig.
DET allra viktigaste för min mage och mig är att ha regelbundna måltider av nämnda kost ALLTSÅ måste jag ju ha tillgång till micro på jobbet ........MEN vi har inte ens en lokal att äta vår mat i ,inte ens ett bord att sitta vid utan det förväntas av oss att vi äter på väg till nästa jobb eller om vi är hemma och städar i ågons hem att vi lånar deras micro i smyg nästan.MIN MAGE mår inte bra av det här!!!!!!
När jag åter blev anställd av detta företag så var ju min arbetsledare MYCKET väl medveten om mitt magproblem då hon själv satt med på mötena med min läkare och försäkringskassan förra gången jag jobbade där.ÄNDÅ blev jag ju fast anställd igen.....MEN NU TILL MIN IRRITATION.....Jag har under året som gått varit hemma ca 8 dagar pga magen och det har verkligen inte gått att gå till jobbet när jag knappt kan stå rak eller är helt död efter en sömnlös ond natt...jag stannar ALDRIG hemma för mindre än det,många,många dar så går jag och plågar mig igenom dagen för att rasa ihop när jag kommer hem och INGEN tackar mig för den uppoffringen.....Jag kräver inte det heller .....MEN DET SKA INTE VARA SÅ ATT MAN KNAPPT VÅGAR RINGA FÖR ATT SÄGA ATT MAN INTE ORKAR,DOM FÅ DAGAR DET INTE ALLS ÄR MÖJLIGT ATT ARBETA ALLS !!!!!
Japp nu har jag fått skriva av mig lite och det känns lite bättre .
Jag har inatt inte sovit mycket alls utan vandrat varvat med att försöka sova runt i huset och måttriktigt illa och orkar inte gå till jobbet en sån dag efter en sån natt!
Attityden när jag då ringer eller messar om mitt tillstånd är UNDER all kritik och när magen repat sig och jag är på jobbet igen så ska jag ta den FIGHTEN med henne.TRO INGET ANNAT,för jag har aldrig dolt mitt magproblem eller detta företag är MYCKET VÄL MEDVETNA OM MITT HANDIKAPP,för det är det ett handikapp.............
Vi skiter i hur DU mår ,bara du jobbar...................= ATTYTYDSPROBLEM....
Månhästarna.
Jag kände mig iaktagen,vände mig sakta om i sängen....Ingen där.......Jo oskar låg kloss med mina ben annars fanns det ingen i rummet....MEN utanför fönstret var det lika ljust som på dagen ,bara lite blåare nyans på ljuset...MÅNEN var full,fullmåne ,underbara fullmånen kastade sitt kalla klara sken på mig ,jag som låg i sängen på Furulund i Sibbarp .....och jag blev alldeles full av flashbackar.
För hur underbart var det inte när jag var ung och vi, jag och mina hästvänner hade våra ponnisar,hur härligt var det inte när vi betslade upp (jo,just det betslade,så hette det då) våra älskade hästar för att rida en fullmånesritt,alldeles speciellt var det när det fanns snö på backen och fullmånen kastade sitt iskalla sken över oss,vi galopperade fram mitt i natten ...inte en enda förälder anade vad vi gjorde alla sov utom vi,vi som fick vara med om detta underbara som fortfarande kan sätta min fantasi i rörelse och fortfarande kan ge mig rysningar av lycka,för det var lycka det vi var med om då.När man kände värmen från hästen ,kände svetten i hästpälsen och den sköna lukten av varm häst i näsborrarna och såg ångan av hästen mot stjärnklar himmel.
Jag älskar såna här nätter med stjärnljus och fullmåne,vill knappt sova då ,för det är inte så hemskt många på ett år och jag vill inte missa dom.
Jag vände mig sakta om ,kröp ihop i fosterställning,med oskar snarkandes i knävecket och slummrade sakta in med ett leende på läpparna och ett litet sting av saknad efter HÄSTARNA.
