Thru!
Hon vaknar sakta upp,tittar ut genom fönstret från sin plats i sängen.Ser att himlen är blåare än på länge,önskar att hon varit nån annan stans.
Tio timmar tillbaks var livet ett rent helvete..........
Hon kröp in på toaletten för att försöka komma så långt bort hon kunde från den som plågat henne i åratal.
Hon lyssnade försiktigt vid dörrkarmen för att kunna förstå vart han tagit vägen.Hon var ensammast i universum,vågade inte gå ut från toaletten,den eller det badrum hon för nån månad sen fått gjort iordning så som hon velat.All trygghet var som bortblåst ur medvetandet...hon lyssnade spännt på stegen som hördes utanför,steg som hon hört så många gånger förr........steg som hon lärt sig känna igen,steg från mannen hon levde med.
Hon öppnade sakta dörren ,lyssnade försiktigt,andades försiktigt ,men inte lugnt. Tanken var att försöka komma ut till telefonen för att ringa till precis vem som helst som kunde hjälpa henne NU.
Hon började krypa försiktigt ut i hallen vidare ut i köket ,hon andades sakta och tungt,hon hörde dörren öppnas och hörde att han gick in i hallen ,hörde hur han andades stötvis irriterat,all rädsla rann genom kroppen som en brinnande flod,rann upp i hjärnan,in i hjärtat fyllde hela hennes gestalt med RÄDSLA .
Han kom in genom dörren med geväret vid sin hand,han stirrade på henne som om hon varit en helt främmande människa,han höjde geväret ,han andades tungt,han satte geväret mot hennes livrädda svettiga panna och sa nu ska du dö ditt as.
På nåt sätt fick hon honom ur balans och han rusade ut ur huset ,försvann och hon fick äntligen tag i telefonen ,ringde sin bror som kom omedelbart.
Ändå låg hon i sin säng när dagen grydde dagen därpå...........
Tio timmar tillbaks var livet ett rent helvete..........
Hon kröp in på toaletten för att försöka komma så långt bort hon kunde från den som plågat henne i åratal.
Hon lyssnade försiktigt vid dörrkarmen för att kunna förstå vart han tagit vägen.Hon var ensammast i universum,vågade inte gå ut från toaletten,den eller det badrum hon för nån månad sen fått gjort iordning så som hon velat.All trygghet var som bortblåst ur medvetandet...hon lyssnade spännt på stegen som hördes utanför,steg som hon hört så många gånger förr........steg som hon lärt sig känna igen,steg från mannen hon levde med.
Hon öppnade sakta dörren ,lyssnade försiktigt,andades försiktigt ,men inte lugnt. Tanken var att försöka komma ut till telefonen för att ringa till precis vem som helst som kunde hjälpa henne NU.
Hon började krypa försiktigt ut i hallen vidare ut i köket ,hon andades sakta och tungt,hon hörde dörren öppnas och hörde att han gick in i hallen ,hörde hur han andades stötvis irriterat,all rädsla rann genom kroppen som en brinnande flod,rann upp i hjärnan,in i hjärtat fyllde hela hennes gestalt med RÄDSLA .
Han kom in genom dörren med geväret vid sin hand,han stirrade på henne som om hon varit en helt främmande människa,han höjde geväret ,han andades tungt,han satte geväret mot hennes livrädda svettiga panna och sa nu ska du dö ditt as.
På nåt sätt fick hon honom ur balans och han rusade ut ur huset ,försvann och hon fick äntligen tag i telefonen ,ringde sin bror som kom omedelbart.
Ändå låg hon i sin säng när dagen grydde dagen därpå...........
Kommentarer
Postat av: Madde
Älskar dig min starka mamma:)
Postat av: Åsa
Jag läste imorse och har tänkt på det hela dagen. Sen har jag läst det igen nu. Pamela jag kan inte ta in det i min hjärna men hela min kropp gör ont.
Går man igenom nåt sånt och kommer "helskinnad" igenom så är det ett mirakel och det är du.
Postat av: Pamela
Tack.....
Postat av: Pamela
Tack.....
Trackback
