Flyttfågel.
När man går och städar på jobbet så kan vilka konstiga tankar som helst dyka upp och vilka konstiga minnen som helst ramla över ens tankar
Jag började fundera på hur många ställen jag bott på egentligen i mitt liv och kom fram till att det är en hel del ställen som haft pamela som granne.
Jag föddes i Göteborg i Örgryte församling för många år sen,där bodde jag med min pappa Bosse(nja han bodde inte så mycket med oss,han var ju sjöman)och mamma Inga-Maj tills jag nyss fått min lillebror Uffe och fyllt tre år.Då flyttade vi till Frövi i närheten av Örebro,där min pappa kom ifrån,vi flyttade efter ett år till Blixterboda också i Örebrotrakten och efter ett tag till ett annat ställe utanför Fellingsbro innan det var dags att flytta söderöver igen ,då hamnade vi i Åskloster på en gård som heter Hjörne,vid det laget hade jag hunnit bli fem år.Efter ett år där så flyttades det tvärs över byn till Tallbacken.Mamma och Pappa skiljde sig när jag var sex år och då flyttade vi till mormor och morfar på deras lilla bondgård på Slätter(därifrån har jag alla mina lyckligaste barndomsminnen från).Det var inte alls vanligt med skiljsmässor på den tiden ,så mamma hade några svåra år med att försöka få arbete och bostad till oss tre och då helst på samma ställe.Nu hade jag hunnit bli åtta år och mamma fick plats hos en man som var skiljd och hade två av sina fyra barn boende hos honom,den tiden minns jag som ganska rolig,vi bodde där tills jag var nio år.Hon tog efter det plats hos en ungkarl som huhållerska i Tångaberg,men han var synnerligen otrevlig så en månad stod hon ut sen flyttades det igen,denna gång till en egen lägenhet på Slottsgatan 7 i Varberg,alldeleles ovanför stenbrottet och med allra flottaste utsikten i stan,men lägenheten var oflott helt omodern men jättemysigt hade vi där.Dessa tre bostäder hade jag under det året jag gick i tredje klass och jag önskar ingen att få byta klass och skola på det viset .Det var otroligt jobbigt och jag var så blyg så blyg(och rädd).Mamma arbetade nu på statshotellet i köket och vi två ungar gav henne många gråa hår med alla våra bus och upptåg i vår ensamhet (bara dom historierna är ett tillräckligt underlag till en bok).Jag bodde där tills jag gick ut sjuan och mamma var ofta sjuk och låg på lassarettet i omgångar för sina utslitna bens skull.När hon var inlagd så bodde vi hos mormor och morfar ,som nu sålt mitt älskade slätter och köpt ett litet rött hus i Tångaberg.Min älskade mormor gjorde allt hon kunde för att vi skulle ha det så bra som det bara gick,men vi hittade på mycket bus(inte nåt farligt,men mormor var alltid ängslig för oss )Mamma började kasta lystna blickar på gubben som bodde granne med mormor och det gick som det gick dom gifte sig och köpte hus i Tofta och vi fick hänga med,Jag tyckte aldrig om Bertil han var ett äckel.
Jag gick ur skolan när jag var tretton och började jobba med en gång som barnflicka.Vi flytade till Himle och där bodde jag tills jag flyttade till eget boende vid 18 års ålder,men jag hade med mig min häst till stan och det blev för svårt att få allt att gå ihop(jag hade inte nåt körkortdå),så jag fick flytta hem igen.Bodde kvar tre år till och sålde min älskade Munter för att få råd till möbler när jag flyttade för gott hemmifrån ,nu var jag 21 år och hade tagit körkort och bodde jättefint i en trea på Danska vägen 16 D.Där bodde jag när jag träffade Thomy,han som blev mina barns far.
Vi gifte oss och flyttade till Sjönevad utanför Falkenberg,vi hyrde ett ltet hus,sen köpte vi ett hus i Okome ,vi bodde där i fem år ,nästa bostad fanns i Karlsberg,Sibbarp,nästan där jag bor nu.Den bostaden var inte bra ,mögel på väggarna och väldigt liten ,så vi hittade ett hus i Kalv som vi bode ett tag i,därefter flyttade vi till Karl-Gustav och skiljsmässan var ett faktum,jag bodde kvar där i 15 år .Sen bodde vi i Varberg och Veddige och Varberg igen.MEN NU FLYTTAR JAG ALDRIG MERA PÅ MIG,JAG HAR ÄNTLIGEN FÅTT RO I MITT LIV OCH EN RIKTIG MAN VID MIN SIDA.
Jag började fundera på hur många ställen jag bott på egentligen i mitt liv och kom fram till att det är en hel del ställen som haft pamela som granne.
Jag föddes i Göteborg i Örgryte församling för många år sen,där bodde jag med min pappa Bosse(nja han bodde inte så mycket med oss,han var ju sjöman)och mamma Inga-Maj tills jag nyss fått min lillebror Uffe och fyllt tre år.Då flyttade vi till Frövi i närheten av Örebro,där min pappa kom ifrån,vi flyttade efter ett år till Blixterboda också i Örebrotrakten och efter ett tag till ett annat ställe utanför Fellingsbro innan det var dags att flytta söderöver igen ,då hamnade vi i Åskloster på en gård som heter Hjörne,vid det laget hade jag hunnit bli fem år.Efter ett år där så flyttades det tvärs över byn till Tallbacken.Mamma och Pappa skiljde sig när jag var sex år och då flyttade vi till mormor och morfar på deras lilla bondgård på Slätter(därifrån har jag alla mina lyckligaste barndomsminnen från).Det var inte alls vanligt med skiljsmässor på den tiden ,så mamma hade några svåra år med att försöka få arbete och bostad till oss tre och då helst på samma ställe.Nu hade jag hunnit bli åtta år och mamma fick plats hos en man som var skiljd och hade två av sina fyra barn boende hos honom,den tiden minns jag som ganska rolig,vi bodde där tills jag var nio år.Hon tog efter det plats hos en ungkarl som huhållerska i Tångaberg,men han var synnerligen otrevlig så en månad stod hon ut sen flyttades det igen,denna gång till en egen lägenhet på Slottsgatan 7 i Varberg,alldeleles ovanför stenbrottet och med allra flottaste utsikten i stan,men lägenheten var oflott helt omodern men jättemysigt hade vi där.Dessa tre bostäder hade jag under det året jag gick i tredje klass och jag önskar ingen att få byta klass och skola på det viset .Det var otroligt jobbigt och jag var så blyg så blyg(och rädd).Mamma arbetade nu på statshotellet i köket och vi två ungar gav henne många gråa hår med alla våra bus och upptåg i vår ensamhet (bara dom historierna är ett tillräckligt underlag till en bok).Jag bodde där tills jag gick ut sjuan och mamma var ofta sjuk och låg på lassarettet i omgångar för sina utslitna bens skull.När hon var inlagd så bodde vi hos mormor och morfar ,som nu sålt mitt älskade slätter och köpt ett litet rött hus i Tångaberg.Min älskade mormor gjorde allt hon kunde för att vi skulle ha det så bra som det bara gick,men vi hittade på mycket bus(inte nåt farligt,men mormor var alltid ängslig för oss )Mamma började kasta lystna blickar på gubben som bodde granne med mormor och det gick som det gick dom gifte sig och köpte hus i Tofta och vi fick hänga med,Jag tyckte aldrig om Bertil han var ett äckel.
Jag gick ur skolan när jag var tretton och började jobba med en gång som barnflicka.Vi flytade till Himle och där bodde jag tills jag flyttade till eget boende vid 18 års ålder,men jag hade med mig min häst till stan och det blev för svårt att få allt att gå ihop(jag hade inte nåt körkortdå),så jag fick flytta hem igen.Bodde kvar tre år till och sålde min älskade Munter för att få råd till möbler när jag flyttade för gott hemmifrån ,nu var jag 21 år och hade tagit körkort och bodde jättefint i en trea på Danska vägen 16 D.Där bodde jag när jag träffade Thomy,han som blev mina barns far.
Vi gifte oss och flyttade till Sjönevad utanför Falkenberg,vi hyrde ett ltet hus,sen köpte vi ett hus i Okome ,vi bodde där i fem år ,nästa bostad fanns i Karlsberg,Sibbarp,nästan där jag bor nu.Den bostaden var inte bra ,mögel på väggarna och väldigt liten ,så vi hittade ett hus i Kalv som vi bode ett tag i,därefter flyttade vi till Karl-Gustav och skiljsmässan var ett faktum,jag bodde kvar där i 15 år .Sen bodde vi i Varberg och Veddige och Varberg igen.MEN NU FLYTTAR JAG ALDRIG MERA PÅ MIG,JAG HAR ÄNTLIGEN FÅTT RO I MITT LIV OCH EN RIKTIG MAN VID MIN SIDA.
Kommentarer
Postat av: mellanpälsen
Puss på dig min ålskade mossa=)
Postat av: ullpäls
men oj! så danska vägen ligger så att säga i släkten? det hade jag ingen aning om. va häftigt!
å du. håkan måste va den bästaste för pamelasar. jag är skitglad för er skull, och nu har ni ju fått nya fina telefåner å allt :)
krams!
Postat av: morsan
Maddah:PUSS PÅ DIG SJÄLV LILLA MELLANPÄLSNOS
ULLISAR:DU ÄR EN GULLISAR enligt mitt sätt att se det.jo danskaste vägen är mammas gata.
Postat av: ullisar
äsch då.
men angående gatan så kan man ju nu nästan säga att den är Maalis gata (också) för hennes dagis ligger ju där!
Postat av: morsan
Ullisar:Man kan säga att Maali haft otur.Om jag fått som jag velat så hade jag jobbat i kök och städ just på maalis dagis om det är det röda huset i slutet på parkeringen.
Trackback
