mullenuff

Min födelsedagsnya kikare har gjort sitt första jobb,tyckte en av alla 57 kossorna betedde sig lite udda i morse när jag var och rånade hönsen på ägg.Den lilla söta vinröda kossan låg alldeles ensam i en av hagarna ,hon lät lite dovt ,så jag blixtsnabbt in och hämta kikaren,jojomensan det hängde ut en fostersäck i baken på vinröda kossan,så jag låste in oskar och på med regnkläder(det båser rejält och regnar småspik).Tog med kamera och telefonen och skuttade iväg till kossan,hon låg inte så långt borta från oss,när jag anlände tittade hon lite avvaktande på mig och reste sig upp och började omedelbart att slicka den lilla kvigan torr,men inte en chans att den kunde bli torr som det regnade och blåste.
Jag ringde Håkan som fick uppdraget att ringa farfar och farfar ringde Alf(kossornas husse),så att den lilla med mor fick komma in i varma goa lagårdsvärmen så snart som möjligt. Sen började jag massera kalven över lungorna och hjälpte till att stötta när den försökte på mycket vingliga ben resa sig upp,än slank den dit och än slank den hit,men tillsist stod den där och vinglade på sina fyra blöta hörnstolpar till ben.
Nu hade jag tydligen gjort ett stort och moderligt intryck på kalvan,för den gick efter mig och försökte dia mina ben istället för mamma mu:s, till ist fick jag baxat in henne under mamma och fingervisat henne till bästa baren i furulund,inte alla som har fyra spenar att tillgå.Dessutom kom det ingen och hämta dom ,jag underhöll henne och hennes mor i två timmar ute på åkrn,vi har ju inget sånt uthus att vi kan ta in så stora djur annars hade jag gjort det,det gjorde så ont i mitt hjärta när hon skakade och frös så.Sen var det dags för besök ,alla 49 korna kom gloende och fnysande ,en del försiktigt smygande en del lite mera framfusigt(precis som i människovärlden) ett par kossor tyckte inte om vad dom såg och mitt modershjärt höll på att slå en dubbelvolt,när dom attakerade den lilla söta och frusna kalvungen men då visade mamma ko var skåpet ska stå och sänkte sitt avhonade vackra huvud och la in överväxlen och gick till häftig motattack så elaka faster fick vackert avgå från bb utan att få slå på kalvan .Nu hade det gått tre timmar och kossan lämnade kalven ensam och gick i lä så då fick jag ut och gnugga henne igen så hon inte gav upp andan (djur gör så ).
Jag ringde igen och denna gången fick jag tag i Alf själv ,han var på elmia men hade sagt till benjamin som hade hantverkare hemma och inte kunnat komma och hämta den lilla med mamma,VA! vill dom att deras barn ska födas ute i regnet utan möjlighet att kunna göra något åt saken om inte deras människor kommer?
Dom kom en halvtimma efter jag ringt och jag kunde göra någotannat än ängslas för mitt fosterbarn kalvan,äntligen kunde jag andas ut och visste att dom fick komma in i goa lagården och få mat och torr ströa
Måste tillägga att mamma muu var sagolikt snäll och trvlig trots att jag ängnade hennes kalv så mycket uppmärksamhet,hon var inte alls som den kossan jag hade en gång ,den tokan höllpå att stånga ihjäl grannen när han hjälpte till vid hennes kalvning men så var hon en cheroleeko också.
LYCKA TILL LILLA KALVEN!.