Tag mig-håll mig-smek mig.
Sista natten vid en älskad mors bädd,höll henne i handen och talade om hur mycket jag alltid älskat henne,vad hon betytt för mig och mina barn,önskade få prata med en liten stund,men så var det inte meningen att bli.
Denna dikten flög genom ina tankar alla nätterna på sjukhuset med dig mamma,det är en av dom finaste jag vet,den satt på vår anslagstavla i himle,den följde med mig genom livet påmin anslagstavla ,men nångång nånstans blev den borta.Nu har jag hittat den igen.
Här är den.
Tag mig-Håll mig-Smek mig sakta.
famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand-för så trista fakta.
se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej ifrån mig-du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
lägg din älskade hand på min panna.
Än en stund är vi två.
I natt ska jag dö.-Det flämtar en låga.
Det sitter en vän och håller min hand.
Inatt ska jag dö.-Vem,vem ska jag fråga.
Vart ska jag resa.-Till vilket land?
Inatt sa jag dö,-Och hur ska jag våga?
Imorgon finns en ömkansvärd och bittert hjälplös kropp,
som bäres ut på sin sista färd
att slukas av jorden upp.
Skriven av Harriet Löwenhjelm.
Ullisar:Tänker på er!
Åh vilken fin dikt, passade ju verkligen in på mormors sista natt på jorden.
Nu rinner det lite tårar på min kind, saknar mormor så.
Kram
underbara pamela. du har hittat en gammal älsklings!! har inte läst på många många år. hade nästan glömt.
som med många andra texter (dikter, lyrik osv) blir innebörden en helt annan beroende på sinnestämning. och ålder. jag tolkade den inte alls då, som jag gör nu. magiskt vacker. och så fin. alldeles vansinnigt fin. går det bra om jag kanske lånar?
tack för all vänlig omtanke också. har magont men är på nåt vis glad för Anna-Lisas skull. hon vill inte mer. hon orkar inte. kan hon inte bara få somna. [hon har dessutom smittats av den där tarmsjukdomen som härjar på sjukhuset]
tack som sagt! du värmer i natten!
maddah:Tårar är renande för hjärtat.
Ullisar:Låna går jättebra,den är inte min ju men lånar ut den ändå.
Trots att jag älskade min mormor så som en mamma så när hon blev riktigt sjuk och gammal och ja satt hos henne på sjukhuset sa hon"Var inte ledsen pamela för att jag skall dö,jag vill dö,jag är klar med mitt liv här,låt mig få dö,snälla ni"Visst var det otroligt sorgligt ändå,-men hon ville dö så kanske är det så anna-lisa känner,hon vill bara ha sällskap den sista biten dit./kram
det är så, det vet jag. och det känns bra. att veta att hon är glad med sitt liv. att hon vill vidare nu. men det tar så lång tid. hon plågas så. det är det som är det värsta... all väntan. vi har nästan sörjt klart. och stackars mattias pappa. och hans bror.
krams tillbaks!
