saknad

Det kommer över mig i vågor , min saknad efter mamma .  Hon dog för 8 månader sen och jag vet inte men den saknaden kanske aldrig går över.Vi mamma och jag var två starka kvinnor som ibland INTE drog jämnt ,vi hade bägge lite jobbiga relationer bakom oss och ganska mycket i våra ryggsäckar som hade gjort oss till lite .misstänksamma individer. Det senaste året hade jag kommit ifatt mig själv och äntligen landat lite mjukt i tillvaron,och även fått mer ork att hjälpa och försöka få det bättre för mamsen ,men problemet var att hon VAR envis och ville verkligen inte få hjälpoch vi ,mina barn och jag var ganska hjälplösa inför henns argument att inte ta emot hjälp från samhället eller nån annan heller för den delen.
Det som gör mig mest ont är att jag tror att hon fått leva bra mycket längre om hon tagit våra böner på allvar och tagit emot hjälp så hade hon levt här hos oss idag.Jag älskade verkligen min mamma ,hon uppfostrade mig och min bror själv, pappa och mamma skjildes när jag var sex år och då ska vi tänka på att det var i början på sextiotalet ,det var bara jag i alla mina skolor och klasser som hade skjilda föräldrar,vi hade det bra men det var hos mormor och morfar som vi hämtade mycket trygghet i barndommen,inte lätt för mamma att försörja oss samtidigt som hon skulle finnas hemma för ossmen vi fick en intressant uppväxt och en hård hud som kanske gjort att man klarat av sina svårigheter utan alltför stora ärr i själen.Det gick så fort mamma , när du dog ifrån oss, fick aldrig säga hur mycket du betytt för mig och dina barnbarn och  barnbarnsbarn. jJag skriver det n u till dig min älskade mamma att saknaden efter dig är enorm och jag älskade dig så mycket, vi ses en gång ovan där/Din dotter Lusken

Kommentarer
Postat av: Jultis

Saknar mormor jättejättemycket.... Det som gör ondast är att det kom så plötsligt så vi aldrig hann säga till henne vad hon betydde och att hon hade såå ont på slutet....

2008-08-27 @ 22:57:13
URL: http://jultis.blogg.se/
Postat av: Anonym

Ja jultis, jag tycker det är jobbigt ännu, men säger inte det till alla eller någon egentligen , men ibland blir det extra förbannat jobbigt.

2008-08-27 @ 22:59:55
Postat av: ullisen

vad fint du skriver om din mamma.



jag tror att den särskilda relation nästan alla döttrar har till sina mammor (och tvärtom) i grund och botten är nån slags vilja att vara till lags. dottern vill å ena sidan göra mamman stolt och glad, och å andra sidan revoltera. mamman vill sin dotter allt gott i världen och lite till men å andra sidan inte själv förgås på kuppen.



blir lite luddigt och fånigt kanske, men jag tror du förstår hur jag menar?



massa krams från mig!



ps. tack för din mycket gulliga kommentar hos mig! blev alldeles glad!

2008-08-27 @ 23:42:19
Postat av: mamman

Tack, Förstår precis vad du menar och håller helt med,ibland älskar man så mycket att man nästan inte orkar andas och vet inte hur man ska få det ur sig utan att verka alltför hönsig.Och jag blir också alldeles glad av att läsa dina iaktagelser av vår ibland tokiga värld.

2008-08-28 @ 09:21:08
Postat av: maddah

Åh lilla mormor kom tillbaka så jag kan hälsa på dig oftare. saknar dig i massor.

2008-08-28 @ 21:58:37
Postat av: helenan

Jag tror inte jag ännu har förstått på riktigt att hon verkligen är borta. Tänk om jag aldrig förstår det :( Är så besviken på verkligheten att jag inte vill tro. Saknar.

2008-09-09 @ 13:05:31
URL: http://nirnaeth.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0